Unga utan jobb: Läget, riskerna och vägen framåt

Ungdomsarbetslösheten i Sverige har legat runt 20–25 % de senaste åren, ungefär dubbelt så högt som EU-snittet ec.europa.eu. Pandemin slog hårt mot unga och arbetsmarknaden har inte fullt återhämtat sig för dem scb.se. Samtidigt är andelen unga som varken arbetar eller studerar i Sverige en av EU:s lägsta – drygt 5–6 % ec.europa.eueuronews.com – vilket pekar på att många arbetslösa ungdomar faktiskt studerar. Här reder vi ut siffrorna bakom ungdomsarbetslösheten 2020–2025, varför tidig arbetslöshet kan ge ”ärr” (scarring) för livet, och vad det innebär för individ och samhälle. Vi avslutar med tre konkreta saker du kan göra i din vardag, samt en vidare läsning om en lokal lösning som visar vägen.

Ungdomsarbetslösheten 2020–2025

Ungdomsarbetslöshet (15–24 år) i Sverige jämfört med EU-genomsnitt, 2020–2025. Sverige hade en topp under 2020 (pandemin) och en ny uppgång 2024–25, medan EU-snittet sjönk till 15-årslägsta 2023 scb.seec.europa.eu. Arbetslöshetstalet avser andel av arbetskraften i åldersgruppen. Källa: SCB (AKU) och Eurostat.

Varför är den svenska siffran så hög?

En viktig förklaring är hur måttet definieras. Ungdomsarbetslöshet mäts som andel arbetslösa av arbetskraften 15–24 år publications.parliament.uk. I Sverige studerar en stor majoritet av 15–24-åringar på heltid och ingår då inte i arbetskraften – om de inte aktivt söker jobb vid sidan av studierna scb.se. Många ungdomar som räknas som arbetslösa är just studerande som söker extrajobb eller sommarjobb. Det gör att arbetslöshetstalet blir högt, medan den andel unga som varken jobbar eller studerar är betydligt lägre. Detta illustreras av ungdomsarbetslöshetens säsongsvariation: den stiger kraftigt varje sommar när många studenter kommer ut på arbetsmarknaden och letar sommarjobb, och sjunker sedan på hösten ekonomifakta.se. Därför bör man främst jämföra säsongsrensade siffror över tid, eller titta på andra mått som ungdomsarbetslöshetskvoten och NEET.

• Ungdomsarbetslöshetstal (rate) – andel arbetslösa bland de 15–24-åringar som är i arbetskraften (dvs. jobbar eller söker jobb). Det är detta som oftast rapporteras publications.parliament.uk.

• Ungdomsarbetslöshetskvot (ratio) – andel arbetslösa bland hela befolkningen 15–24. Den tar alltså med alla studerande som inte jobbar i nämnaren, och blir alltid mycket lägre än arbetslöshetstalet (ofta runt hälften) publications.parliament.uk. För Sverige var kvoten 2022 ca 10–12 % mot arbetslöshetstal ~22 % (som nämnt ovan).

• NEET (Not in Employment, Education or Training) – andel varken sysselsatta eller i utbildning. Detta mått fångar upp unga som står utanför både arbete och studier – en grupp som kan vara i riskzonen för långvarigt utanförskap. NEET inkluderar både de som aktivt söker arbete (arbetslösa enligt ILO) och de som inte gör det (utanför arbetskraften) ec.europa.eu.

Sverige utmärker sig med låg NEET-andel. Endast 5,7 % av svenskar 15–29 år var NEET år 2022 ec.europa.eu, att jämföra med 11,7 % i EU-snittet ec.europa.eu. År 2023 låg Sverige kvar på 5,7 % NEET (bland de lägsta i EU) medan EU-snittet sjönk till 11,2 % ec.europa.eunational-policies.eacea.ec.europa.eu. År 2024 ökade Sveriges NEET-marginellt till 6,3 % enligt Eurostat euronews.com, samtidigt som EU-snittet låg kring 11 % euronews.com. Detta antyder att många svenska ungdomar som står utan jobb i statistiken ändå är inskrivna i utbildning – ett bättre läge än att befinna sig helt utanför systemet.

Andel unga 15–29 år som varken arbetar eller studerar (NEET) 2019–2024. Sverige (gul) ligger betydligt under EU-genomsnittet (orange) ec.europa.euec.europa.eu. Pandemin 2020 gav en tydlig ökning av NEET i både EU och Sverige, men Sverige ligger 2022–2024 kring 5–6 % mot EU:s ~11 %. Källa: Eurostat (NEET-rate).

Att Sveriges NEET-nivå är låg är positivt, men kvarstående 20–25 % ungdomsarbetslöshet är ändå oroande. Unga som endast är arbetslösa en kort period riskerar kanske ingen katastrof, men upprepad eller långvarig arbetslöshet i ung ålder kan sätta spår långt framåt i livet. Forskningen kallar detta ”scarring” (ärrbildning) – att en tuff start ger negativa effekter som följer med.

En inflytelserik svensk studie av IFAU visar att ungdomar som går arbetslösa direkt efter gymnasiet senare drabbas av högre arbetslöshet och lägre inkomster än jämförbara ungdomar som kom i jobb ifau.se. Redan fem år efter examen syns tydliga skillnader. De som var arbetslösa efter gymnasiet hade i genomsnitt 3 procentenheter högre risk att vara arbetslösa och tjänade 17 % lägre per år jämfört med de som fått jobb direkt ifau.se. Effekten kom trots att ungdomsarbetslöshet ofta är kortvarig; alltså även korta misslyckanden i starten kan vara kostsamma. Internationella studier har liknande resultat: tidig arbetslöshet ökar risken för sämre sysselsättning många år framåt och kan även kopplas till sämre hälsa och välmående på sikt publications.parliament.ukpublications.parliament.uk.

Kostnaden av unga i utanförskap

För samhället innebär ungdomsarbetslöshet en dubbel smäll. Utöver personliga konsekvenser (lägre livsinkomst, ökad ohälsa, minskat framtidshopp) tappar ekonomin produktiv kraft och skatteintäkter, samtidigt som kostnader för stöd ökar. OECD och ILO framhåller att tidiga insatser – som praktik, lärlingsplatser och arbetsplatsförlagt lärande – kan förbättra ungas etablering och motverka att NEET-gruppen växer ilo.orgtransitionta.org. Unga som får in en fot i arbetslivet tidigare har enklare att få stabila jobb och undvika scarring-effekter senare.

Vad forskningen säger: Lösningar som hjälper unga in

Utbildning och kompetens är förstås centralt – att slutföra gymnasiet är nästan en förutsättning för etablering idag. Sverige har här en utmaning med relativt många utan fullständig gymnasieexamen, vilket avspeglas i att arbetslösheten är högre bland dessa grupper ekonomifakta.se. Men utöver formell utbildning betonas även arbetslivserfarenhet. En ungdom som fått prova på ett jobb, om än kortvarigt, skaffar sig referenser, kontakter och yrkesvana.

Arbetsförmedlingen erbjuder program som Jobbgarantin för ungdomar (för inskrivna under 25 år) och olika praktikplatser. Under 2025 var cirka 44 000 ungdomar (18–24 år) inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen mb.cision.com – en minoritet av dem som SCB klassar som arbetslösa (många studenter registrerar sig ej hos AF). Av dessa deltar en stor andel i garantiprogram eller praktik med aktivitetsstöd. Enligt Arbetsförmedlingen täcks runt 60 % av Sveriges NEET-ungdomar av någon form av insats inom EU:s ungdomsgarantiramverk, att jämföra med cirka 40 % i EU i snitt national-policies.eacea.ec.europa.eunational-policies.eacea.ec.europa.eu. Det tyder på att Sverige ändå fångar upp många unga ganska snabbt. Utmaningen är att även de som inte nås av myndigheterna – eller som hoppar av skola utan att kontakta AF – ska få stöd och väg in.

Arbetsplatsförlagt lärande och subventionerade enklare jobb är två spår som OECD lyfter fram för att underlätta övergången från skola till arbete ilo.org. Det kan handla om att kombinera studier med praktik på ett företag, eller att göra det enklare för företag att anställa unga utan erfarenhet (t.ex. genom lönesubventioner eller skatteavdrag som RUT/ROT). Sverige har redan RUT-avdraget som ger 50 % skattereduktion på arbetskostnaden för hushållsnära tjänster (t.ex. städning, trädgårdsarbete) upp till 75 000 kr per person/år skatteverket.seofferta.se. Det har skapat en marknad för enklare tjänstejobb där många unga kan få in en fot. En rapport från regeringen 2020 noterar även att sänkta arbetsgivaravgifter för unga (som gällt periodvis) och extratjänster har använts för att få fler ungdomar i arbete eller utbildning national-policies.eacea.ec.europa.eunational-policies.eacea.ec.europa.eu.

Sammanfattningsvis pekar forskningen på att tidig kontakt med arbetslivet – i någon form – är avgörande. Ju fler beröringspunkter en ung person har med jobbvärlden, desto mindre är risken för långvarigt utanförskap. Det är här vi alla kan spela en roll, inte bara myndigheter. I nästa avsnitt ger vi konkreta tips för dig som privatperson.

Vad du kan göra: Tre konkreta sätt att hjälpa unga i närområdet

Du som bor i ett villaområde eller på en ort med många ungdomar i grannskapet har goda möjligheter att göra skillnad med små medel. Här är tre sätt:

1. Erbjud ett uppdrag eller extrajobb. Har du jobb som behöver göras hemma – trädgårdsskötsel, målning, barnpassning? Överväg att anlita en lokal ungdom. Tack vare RUT kan du ofta halvera arbetskostnaden skatteverket.se. Genom att ge en ung person chansen att utföra ett första uppdrag investerar du i deras framtid. Kolla upp lokala initiativ (se nästa artikel) eller fråga runt i grannskapet. Ett par timmars arbete kan ge en rad nyttiga effekter: erfarenhet, referens och stärkt självförtroende hos den unge.

2. Var en mentor eller referens. Känner du en ungdom som tar studenten eller söker jobb? Erbjud dig att se över deras CV, coacha dem inför en intervju eller bara prata om arbetslivet. Ibland kan en vuxen utanför familjen vara precis det stöd som behövs. Om du anlitar en ungdom för ett litet jobb, se till att ge ordentlig feedback och ett intyg efteråt. En kort rekommendation kan öppna dörrar till nästa jobb.

3. Stöd och sprid lokala projekt. Många kommuner och ideella krafter driver projekt för att sysselsätta unga – allt från sommarentreprenörskaps-program till kommunala sommarjobb eller sociala företag. Om det finns ett projekt i din stad som hjälper NEET-ungdomar eller ordnar praktikplatser, sprid ordet! Ditt engagemang som kund, samarbetspartner eller bara som ambassadör i sociala medier kan öka projektets genomslag. Fler ungdomar och föräldrar får då veta vilka möjligheter som finns.

För dig som arbetsgivare eller chef i näringslivet finns också en uppmaning: öppna dörren för unga! Ett par veckors praktik eller en rundvisning på er arbetsplats kan ge en ung person visioner och kontakter som leder vidare.